Hårdrockstrummisen Ruben upptäcker under en livespelning att han inte riktigt hör. Efter konserten kan han inte ens höra vad folk säger. I dagarna som följer står det klart. Ruben är nästan döv...

 

Sin titel till trots är detta ett stillsamt drama. Huvudspåret handlar om protagonistens kamp med sig själv och sitt "funktionshinder". Han kommer till ett boende med döva och lär sig jättemycket, men människorna på boendet har mer än accepterat som dövhet. De anser sig inte på något sätt vara "handikappade" medan Ruben, som levt hela sitt liv som hörande, vill operera in ett implantat och höra igen. 

Enkel, men stark och berörande historia. Ljudmässigt mycket välgjord och strålande skådespelarinsatser. Sista scenen är mycket berörande och jag gillar hur akt 3 inte renderar i en klyschig konventionell avslutning. 

4/5 (7/10)

 

 

 

Buster Mona teater går bra och stora delar av gänget levererar en show varje kväll, men drömmen om att synas på de allra största scenerna för dem till en audition inför den största producenten tillika maffiamogulen Jimmy Crystal. I ett svagt ögonblick lovar Moon Crystal att rocklegenden Clay Calloway kommer att ingå i showen. Det gör att de får chans, men är det en chans eller livsfarligt?

 

Jag gillade den första Singfilmen. Bra karaktärer. Bra musik och en hyfsat medryckande story. Man får detsamma i del 2. En del skön humor, en helt OK historia och kanske ett snäpp bättre musik, särskilt då den gamla rockarens låtar råkar vara U2. 

Klarar Bechdeltesten 

 

Mycket sevärt 3/5 (6/10)