May the force be with you

Star Wars VIII - the last Jedi
 
 
 
I en galax långt, långt borta har den ondskefulla organisationen ”first order” tagit makten och styr med järnhand utan att backa för slaveri och tortyr. Men än finns det hopp. En liten rebellstyrka kämpar för en fri galax och på en avlägsen plats har Rey funnit legenden Luke Skywalker...
 
Eftersom episod VII uppvisade stora likheter med originalfilmen från 1977 befarade många att detta skulle bli en kopia på uppföljaren ”the Empire strikes back” från 1980. Men riktigt så blev det inte. Visst är grundstrukturen i mångt och mycket densamma, men den här filmen är ändå också unik på ett annat sätt än sjuan. Plotten innehålller en del snygga vändningar, särskilt mot slutet, och det känns fräscht och berörande. Humorn är fantastisk och det är både mer och varmare av den varan. Flera scener med Chewbacka är superba och man har skapat en hög riktigt sköna och stundtals gulliga nya varelser. Miljöerna är slående vackra, inte minst den kreativa markkonstruktionen på rebellplaneten, och jag slås flera gånger över hur bra stridsscenerna är. Man går inte i den fällan som så många andra actionfilmer där det rusar på allt för fort med stressiga kamerabyten och försök att vara så cool som möjligt. Här är det snyggt, överskådligt och aldrig särskilt överdrivet. 
 
Filmens absoluta styrkor ligger i mixen mellan humor, action, djup och allvar. Kampen mellan ont och gott, rätt och fel, sanning och lögn, inom människor, fångas verkligen i Reys och Kylo Rens inre kamp och telepatiska dialoger. Kan Ren bli god? Kan Rey bli ond? Mycket välgjort. Men i synnerhet har man börjat ännu tydligare föra in att det inte nödvändigtvis är så enkelt som att goda är helt goda och onda är helt onda. Visst finns det också tillfällen då filmen går lite ”over the top”-Disney och plotten är hemskt enkel, men totalupplevelsen är mycket positiv. 
 
Nya star wars fullt av kvinnor i bärande roller och utan total vit dominans levererar verkligen. John Williams musik håller förstås också högsta klass. 
 
Jag har alltid gillat mellanfilmer. Jag älskar när man är mitt i storyn. Jag gillar den här med mycket. Ett hisnande, vacker upplevelse!
 
Klarar Bechdeltesten
 
Klar 4/5 (8/10) och plats 172 på den uppdaterade topplistan 

Absolut vindstilla

Nausicaä från vindarnas dal
 
 
 
I en dal som hotas av en förgiftad djungel, bor prinsessan Nausicaä. Med en inre glöd av sällan skådat slag är hon både krigare och pacifist och det behövs när två länder hamnar i krig med varandra och hennes älskade dal kommer i kläm...
 
Miyazakis animationer är alltid vackra, inte bara visuelllt utan tematiskt och dramaturkiskt. Det här är ytterligare en fascinerande och fin historia om människans förmåga att både förstöra men också bygga upp. Hans styrka är de fantastiska världarna fyllda av uråldrig magi och starka karaktärer (som den magnifika Ohmen i den här berättelsen) samt historier fyllda av kärlek. Han var före sin tid med att placera kvinnor i centrum av skeendena och med en ständigt pacifistisk hållning trots krigare i fokus. 
 
Det här var en historia som höll hela vägen kryddat med ett rysligt fint slut. 
 
Klarar Bechdeltesten 
 
Når en knapp 4/5 (7/10) och plats 372 på den uppdaterade topplistan

Vacker musik är vacker musik och murar förblir murar

Ruderless
 
 
 
När hans son dör i en skolskjutning faller han djupt. Han flyttar, bosätter sig i en båt och försöker glömma. Men en dag kommer hans exfru med bilen full av sonens grejer. I en låda finner fadern en hel arsenal av pojkens egna inspelningar. Genom musiken hittar Sam en ny mening...
 
Ett ganska stillsamt och konventionellt drama, fyllt av bra popmusik, men med ett ovanligt dramaturgiskt grepp och en twist som lyfter filmen. Billy Crudup är riktigt bra i huvudrollen och det är kul att se en storhet som Laurence Fishburne (i en sådan här lågbudgetfilm) i en skön biroll. Annars är både dialogen och skådespelarinsatserna svajiga. Exempelvis har Selena Gomez en konstig roll som också är taffligt utförd. Totalt sett är ändå William H Macys regidebut en ganska ovanlig och fin historia som lämnade en del spår. 
 
3/5 (6/10)
 
the Great Wall
 
 
 
Varför byggdes egentligen den kinesiska muren? En grupp tjuvaktiga västerlänningar på jakt efter krut hamnar mitt i en episk strid mellan de som vaktar muren och en uråldrig armé av monster...
 
Matt Damon får ibland kritik för att han spelar i fåordiga actionrullar. Här är det nog värre än någonsin. Dialogen i Yimou Zhangs skapelse är usel, vilket är tråkigt då Zhang stått för flera mästerverk tidigare i karriären (exv Flying Daggers). Regissörens styrka ligger visserligen i det visuella, men någon form av regi till skådisarna är väl också lämpligt? Färg- och kostymmässigt är det här enormt snyggt. Jag gillar också idén och CGI-monstren är helt OK. Den här typen av filmer tilltalar mig och man har tänkt till en hel del kring stridsteknik, men längre än så räckte inte idéerna tyvärr. 
 
2/5 (4/10)

femhundra filmtips

de 500 bästa filmerna genom tiderna och lite till (tips: om du vill gå igenom listan klicka på kategorin "topplistan" och ta dig från början till slut eller "den uppdaterade topplistan" för en aktuell lista)

RSS 2.0