Säkerhet till varje pris?

Black Panther
 
 
 
Utåt sett är Wakanda ett u-land, men i skymundan är det en av världens rikaste och mest välutvecklade platser. Späckat av vibranium, en mäktig metall som absorberar energi, har de skapat teknologi och kraft som än så länge saknar motstycke i världen. Men nu när kungen har dött växer ett hot som kan få inte bara Wakanda utan hela världen att rämna. Det är i detta läge T’Challa ska bestiga tronen och inta sin plats som Wakandas beskyddare: Black Panther...
 
Efter lång planering och några misslyckade försök har vi äntligen fått en riktig svart superhjälte i en egen storfilm. Serietidningar om Black Panther fanns redan 1966, så man kan undra varför det tog så lång tid? Som historiskt monument är det därför svårt att bortse från filmens betydelse. Representationen med både mörkhyade och kvinnor i alla typer av roller och de politiska inspelen kring rasism och kolonialism, samt de allegoriska kopplingarna till verklighetens svarta pantrar, är alla klockrena och lyckade grepp som Hollywood behöver. Men detta är bara en del av filmen och också något som kan leda till både över- och underskattning när folk låter hela skapelsen bedömas utifrån sin politiska position. 
 
På många vis är detta en typisk superhjältefilm i Marweluniversumet. Vi har uppbyggnaden med traumatiska rötter. Vi har ärkefienden. Vi har del tre full av action och CGI. Men det finns också bitar som sticket ut. Kopplingen mellan skurken och hjälten är ovanligt bra. Funderingar kring vad som egentligen är gott och ont är också ett återkommande, men det var längesedan det gjordes så här tydligt och starkt. Den bryter också mönstret (på samma sätt som Ragnarök) genom att mestadels inte utspela sig kring en typisk amerikansk storstad eller med ett hot mot hela jorden utan på en kreativ fiktiv plats vi inte känner till.
 
Jag älskar Östafrika och njuter å ena sidan åt referenserna till gammal stamkultur, men kan å andra sidan fundera över det lite smalt stereotypa i att en kultur som är överlägsen i teknologi fortfarande ägnar sig åt gamla ritualer. Tillslut bestämde jag mig för att jag gillar det. Det är mäktigt att bevara uråldriga traditioner och klädnader trots all modernism. 
 
I slutändan är detta en bra superhjältefilm. Över medel. Skurkarna är bra, miljön är ny och manuset OK. Men det är inte det mästerverk en del utmålat det till att vara. Ibland haltar dialogen och vissa scener är svaga. Lite mer humor hade inte skadat även om jag uppskattar den seriösa tonen. Mestadels snyggt (en del CGI och action har brister). Karaktärerna är bra även om Black Panther själv gav starkare intryck i Civil War (både rolltolkning och i actionsekvenser)
 
Klarar Bechdeltesten 
 
Stark 3/5 (6/10) och plats 478 på den uppdaterade listan bland kategorierna

Maxar sci-fi-kontot

Under några sjukdomsdagar har jag sett ifatt mig på sci-fi-fronten:
 
Annihalation
 
 
 
”Det finns två teorier: Antingen finns det något i skimret som dödar alla eller så börjar de döda varandra”
 
Hon är van vid att hennes man är borta på farliga uppdrag för militären, men den här gången är det något annat. Lena får inga svar och bestämmer sig för att själv undersöka vad han utsatts för. Det hon möter är inte det hon förväntat sig. Ett mystiskt skimmer breder ut sig och ingen vet vad som finns där i...
 
En riktigt bra premiss, uppfinningsrikedom och visuell finess samt ett antal duktiga aktörer ger förhoppningar. Men tyvärr håller inte manuset samma klass. Dialogen är undermålig och även dramaturgiskt saknas det mycket. Natalie Portman gör sitt bästa. Tuva Novotny har fått en svag karaktär att jobba med och Gina Rodriguez borde tackat nej till den katastrofroll hon tilldelats. Tessa Thompson fungerar däremot lika bra som vanligt och både miljöer och känsla gör att slutresultatet ändå blir rätt bra. Intressant, mystiskt och snyggt hela vägen. 
 
Klarar Bechdeltesten 
 
Får en knapp 3/5 (5/10)
 
Thor - Ragnarök 
 
 
 
Asgård är hotat! De nio världarna är i kaos och uråldriga monster annalkas. När så dödsgudinnan Hel gör entré verkar allt hopplöst...
 
 
I en mellanfilm om åskguden Thor byter man stil från de lite halvseriösa första två och kör en mycket lättsam historia i Guardians of the Galaxy-anda. Man korsar också den världen och karaktärer därifrån återses. Det blir också stundtals riktigt roligt, men ändå inte nära den nivå som levereras i GotG. Historien är tunn, trots att ämnet är Ragnarök. Problemet är väl att just Ragnarök egentligen påbjuder en riktigt mörk och mäktig framställning där tunga karaktärer dör. Istället känns undergången ganska fjuttig och det är svårt att ta det på allvar när Hulken slåss med fenrisulven. Samtidigt är den avslappnade beskrivningen rätt skön med. 
 
Underhållningsvärdet är dock så högt att det kompenserar mycket för bristerna. Roligast är Jeff Goldblum. För mig som religionslärare kanske det allra svåraste är att acceptera den totala ignoransen mot vad som är korrekt enligt nordisk mytologi. Loke är ju inte adoptivson till Oden. Hel är inte heller deras syster utan faktiskt Lokes barn. Valkyriorna var inga krigare osv osv
 
Totalt sett ändå bra. Riktigt rolig stundtals! Cate Blanchett är en av mina favoritskådespelare och hon levererar än en gång. 
 
3/5 (6/10)
 
the Cloverfield paradox
 
 
 
Ett team skickas upp i rymden för att ansluta någon sorts stråle vilket skulle ge jorden outtömlig energi, vilket verklige behövs då energikrisen är så stor att världskrig hotar. Riskerna med operationen är dock stora och alla i teamet vet att deras chans att återvända hem är låg...
 
I del tre av Cloverfieldtrilogin försöker man binda ihop det universumet samtidigt som man nog hoppas vara lite unik. Likheten med Alien, Life, 2000 a space odyssey mfl är dock talande. Enda skillnaden är att detta är många snäpp sämre. De logiska luckorna är många och försöken till djup nästan skrattretande. Sämst är nog de små mystiska skräckinslagen då de har absolut noll koppling till helheten. (Bl.a. en scen med en arm)
 
Klarar Bechdeltesten
 
2/5 (3/10) Ett bottennnapp

Galadags

 
 
 
 
Inatt var det så dags för Oscarsgala igen. Låt oss hoppas på en rolig kväll. Jimmie Kimmel brukar bjuda på mycket humor och räds inte att vara politisk. Trump kommer att få det hett om öronen och jag skulle både tro och hoppas att  en rejäl metoo-kampanj är att vänta. Starka tal kring bl.a. representation av olika grupper i filmbranschen (men också andra roliga och fina tal) hoppas jag också på. 
 
Allra mest hoppas jag att vi slipper misstag likt förra året då fel vinnare lästes upp i kategorin bästa film.  
 
Med tanke på det tycker jag ni kan läsa den här (http://varldenshistoria.se/kultur/film/oscarsgalan-de-storsta-skandalerna?utm_medium=email&utm_campaign=NB_HIS_SE_SON_uge9-(568173)&utm_content=&utm_source=varldenshistoria.se&email=FF7484BDCF39EBBBFAB5C1E7C25733567CEACF80&utm_term=film)sammanställningen av ”skandaler” och omsusade händelser i Oscarshistorien. 
 
När det gäller priserna är jag inte riktigt lika uppdaterad som de senaste åren. Jag har sett ungefär hälften av filmerna. Hittills tycker jag nog att animerade Coco tillsammans med Dunkirk är de bästa filmerna. Roligt vore förstås om Ruben Östlund kammade hem en svensk Oscar. 
 
Lite förhoppningar ändå:
 
Bästa kvinnliga huvudroll: Frances McDormand
Bästa manliga: Har inte sett tillräckligt många. Tror mycket på Daniel Day Lewis utan att ha sett filmen. 
Bästa film: Tror på the shape of water 
Bästa animerade: Coco (breadwinner känns intressant)
Bästa icke-engelskspråkiga: the Square (finns säkert flera starka utmanare där)
Bästa musik: the Shape of Water

femhundra filmtips

de 500 bästa filmerna genom tiderna och lite till (tips: om du vill gå igenom listan klicka på kategorin "topplistan" och ta dig från början till slut eller "den uppdaterade topplistan" för en aktuell lista)

RSS 2.0