"Sometimes it is the people who no one imagines anything of who do the things that no one can imagine"

the imitation game
 
 
 
Under andra världskriget kodade tyskarna alla sina meddelanden och dekrypterade dem med hjälp av en maskin som kallades Enigma. En brittisk matematiker, som alltid ansetts vara lite udda, blev den som fick uppgiften att försöka knäcka koden till tyskarnas enorma krypteringssystem, en omöjlig uppgift...
 
En raffinerad och samtidigt tragiskt vacker historia målas upp både långsamt och intensivt, när vi får följa den (antagligen) autistiska Alan Turing genom både relationer och ekvationer. Benedict Cumerbath är briljant (liksom Keira Knightley mfl) i sin gestaltning av den ensamma mannen med den starka hjärnan och den svaga sociala kunskapen. Han förstår varken ironi eller flört, men han kan räkna som ingen annan och han har både stort hjärta och stora känslor bakom fasaden. Filmen är flerfaldigt Oscarsnominerad och väl värd en seger. 
 
Det blir en hög placering på "den uppdaterade listan" till höger bland kategorierna. 103

"Rosebud"

 
Citizen Kane
 
 
 
 
På sin dödsbädd uttalar den store tidningsmagnaten Foster Kane ett enda ord; Rosebud. En journalist får i uppdrag att ta reda på vad ordet betyder och på så sätt får vi följa Kane från dess att hans mamma skriver kontrakt och lämnar honom till en förmyndare, till dess att han dör i sitt palats rik, men utan nära vänner. 
 
Bland många, särskilt äldre generationers, cineaster anses detta vara tidernas bästa film. Den var så banbrytande både fotomässigt och dramaturgiskt att den förändrade hela filmvärlden. Jag kan helt klart se dess storhet i den meningen och att det är något extra att göra en sådan här film 1941. Men det blir för intetsägande. Jag berörs bara inledningsvis och skådespelarinsatserna är minst sagt ojämna. Jag tycker inte storyn håller för ett mästerverk. 
 
Det blir 3/5 för denna hyllade klassiker. 

gör mot andra såsom du vill att det bäst gynnar dig själv

två dagar, en natt
 
 
 
 
Sandra har just bakat en paj till sina barn när telefonen ringer. En vän meddelar henne att hon har fått sparken. De 16 kollegorna fick rösta huruvida de ville ha sin bonus på 1000 euro eller om Sandra skulle få behålla sitt jobb. Just tillbaka från depression, med aptit på livet och jobbet men med en skör livssituation, får hon benen bortsparkade och ser avgrunden öppna sig. Endast 2 av 16 arbetskamrater har röstat för henne, men en av dem lyckas förmå chefen att utlysa en ny omröstning på måndagen eftersom det har visat sig att underchefen påverkat flera anställda i förfarandet. Sandra har en helg på sig att övertyga minst 7 personer till att rösta för en fortsatt anställning...
 
Bröderna Dardenne är kända för sin starka realism och jag har länge velat se något av deras alster (kommer försöka se "löftet" framöver). Det är fantastiskt välgjort! Marion Cotillard gestaltar protagonisten på ett makalöst sätt. Det känns så äkta och realistiskt, mycket beroende på att man låter scenerna ta tid och att man tänkt igenom varje reaktion så noga. Ingen filmmusik spelas, men vid två tillfällen låter man bilradion ackompanjera känslorna och det bir så otroligt starkt. En djupt mänsklig film med en stark grundstory och flera ögonblick som sätter sig på näthinnan. Produktionen fick ingen Oscarsnominering för bästa utländska film, men kan faktiskt vinna en guldbagge ikväll.
 
Klarar Bechdeltesten
 
Plats 241

femhundra filmtips

de 500 bästa filmerna genom tiderna och lite till (tips: om du vill gå igenom listan klicka på kategorin "topplistan" och ta dig från början till slut eller "den uppdaterade topplistan" för en aktuell lista)

RSS 2.0