I dagarna har jag sett två gripande krigsskildringar. Båda två når listan:

 

 

 

Osmanska riket vittrar sönder och Turkiet är oroliga över sin maktställning. En grupp de alltid sett bekymmer med är de kristna armenierna. Under två blodiga år sker ett brutalt massmord. Mitt i det ofattbara följer vi Michel, en ung läkarstudent i Istanbul. För att ha råd med studierna har han lovat att gifta sig med en rik mans dotter. På det stora äventyret i den magnifika storstaden finner han dock både mening och kärlek. När ungturkarna tar över spelar inget sådant någon roll (eller kanske all roll?). Då startar kampen för överlevnad...

 

Terry George, som också skrev och regisserade Hotel Rwanda, räds inte tuffa ämnen. Eftersom folkmordet ses som "alternativ fakta" och är förbjudet att propagera för i Turkiet har den här produktionen smutskastats rejält. Förutom anklagelser om lögn o dylikt har mängder av turkar gått in på imdb och tokröstat på låga betyg, vilket ledde till att filmen hade ett snitt kring 2,0 redan innan den börjat visas. Nu är den uppe i 5,9, men skulle troligen ligga kring 8,0 utan manipulationen. Imdb har visserligen en massa filter som ska förhindra sådana här kampanjer, men ett sådant lågt ingångsvärde påverkar förstås både hur många som ser filmen och vad den får för totalbetyg. 

 

Själva filmen är på många sätt en väldigt typisk storslagen kärlekshistoria under krig, men det politiska sprängstoffet och den högst oväntade, spännande, starka och otäcka sista tredjedelen av filmen höjer den över mängden. De vackra armenska byarna och de magnifika turkiska landskapen skapar mäktiga kontraster. 

 

Det är bra skådespelare, även om jag hade älskat höra de lokala språken istället för engelska. Oscar Isaac är en ny favorit för mig och både Charlotte le Bon och, alltid klockrena, Christian Bale briljerar. 

 

Ämnet är tungt och filmen lämnade mig sorgsen och berörd.  

 

Det blir en urstark 3/5 (6/10) och plats 425

 

 

 

 

 

1940 pågår kampen om Norge och långt uppe i de norska fjällen skjuter ett tyskt och ett brittiskt jaktplan ned varandra. I det karga landskapet och det hårda vädret finner båda sällskapen en liten "hytte". För att överleva tvingas fienderna samarbeta och det är inte alldeles enkelt...

 

Jag tycker väldigt mycket om den här typen av filmer när fiender möts och finner förståelse mitt i brinnande krig. Bosniska "Ingenmansland" och georgiska "Mandarinodlaren" står i en klass för sig, men det här var en riktigt fin historia, som också är baserad på en verklig händelse. 

 

Det finns en värme mitt i kylan och samspelet mellan aktörerna är lysande. Roligast är det att se Rupert Grint (Ron Weasley) i en helt annan roll. 

 

Stark 3/5 och plats 458