Detta är en blogg för filmer, annars skulle det bli för mycket att hantera, men ibland gör jag en och annan parentes. Här är 9 serier jag har kollat in det senaste. (Jag har sett några dåliga också som jag inte bloggar om)

 

 

 

 

 

 

Fantastisk miniserie (miniserier är nästan alltid bättre än långkörare) med snygga och extremt duktiga Anya Taylor-Joy som kvinnan vars talang för schack för henne ur ett barnhemsliv till de största turneringarna i världen. Enda hindret är henne själv och ett omfattande missbruk. Suverän Netflixserie som inte är baserad på verkligheten men lyckas kännas som en verklig berättelse fullt ut. 

 

 

 

Wandavision

 

Det finns en mängd Marvelfilmer och serier och åtskilligt är på gång. Ska det inte bli tråkigt och meningslöst så måste man våga sticka ut. Den här serien utmanar gränserna och ligger till stora delar genremässigt väldigt långt ifrån superhjältegebitet. En modig serie och bland det bästa Marvel har gjort. Våga prova (även du som inte tror du gillar Superhjältegenren) Första avsnittet påminner mer om en komediserie från 50-talet. Elisabeth Olsen och Paul Bettany är otroligt bra i huvudrollerna. 

 

 

  

 

Mörk och trasig thriller/Drama-serie med en fullkomligt briljant Amy Adams i huvudrollen. En journalist återvänder till en hembygd, fylld av gamla sår och smärta, för att göra ett reportage kring två mystiska mord på unga flickor. Vi dras in i en suddig berättelse om relationer, familj, mord och andra oförätter. Serien präglas av ständig symbolik och ledtrådar där man inte riktigt vet vad som är på riktigt och vad som sker i huvudkaraktärern huvud. Förfärliga saker har hänt i hennes barndom och mörkret tätnar. Riktigt spännande, intressant och ibland ganska läskig. Mycket snyggt gjord och otroligt välspelad. 

 

 

 
Enligt samtliga poliser jag talat med (minst 10) den mest realistiska polisserie som någonsin gjorts. Serien visar vardagen men också extremsituationerna i dagens Malmö. Den ger oss förståelse för polisens arbete, men är inte rädd för att ta diskussionen kring de tillfällen på man går över gränsen och gör fel. Huvudtemat är frågan kring om man klarar polisyrket med en väldigt empatisk stil och en önskan om att alltid göra gott och det lilla extra eller om man måste bli lite mer hårdhudad och kunna stänga undan känslorna. Sedan är det förstås kärlek och relationer. Trots att man lyckas väl med realismen på många sätt finns det ändå en hel del överdrifter. Framförallt får den lilla polisgrupp vi följer vara med om väldigt mycket under mindre än ett år. Och i vissa sammanhang skippar man realismen för att få dramaturgiska effekter. Vissa har även kritiserat serien för att ge en okritisk bild av polisen. Det håller jag inte med om.  Men totalt sett riktigt bra. 

 

 

 

 

Unga kvinnor försvinner. En hittas död. En polis i en liten ort full av sorg, sår och mörka händelser. Det är inte lätt att vara lagens väktare på en plats där alla känner alla. Världens bästa Kate Winslet axlar karaktären med bravur i denna välgjorda, tunga men fina thrillerserie. Finns likheter med Sharp Objects, men lite mer jordnära. 

 

 

 

 

En lättsam och välspelad Marvelserie som onekligen utmanar gränserna. Loki blir fångad av någon sorts tidsväktare och söker svar kring både sig själv och universum tillsammans med en kvinna, som egentligen är en variant på honom själv. Snurrigt och humoristiskt

 

 

 

Jorden har utsatts för kärnvapenkatastrof och blivit obeboelig. Nu skickas 100 ungdomar ner för att undersöka möjligheten att flytta tillbaka. Vid en första anblick en ganska plastig serie med bara snygga unga skådisar, uppenbara plotturns och platta karaktärer. Men jag fastnade och det berodde på att bakom allt det där fanns en genomtänkt och intressant story, massor av etiska dilemman och en mycket stark huvudkaraktär. Efterhand fördjupas det mer och mer och jag tycker du ska se fram till näst sista säsongen. För tyvärr gör de det klassiska misstaget att fullkomligt massakera serien i sista säsongen. Se bara avsnitt 8 (Anaconda) och undvik framförallt allt från avsnitt 13 och framåt. 

 

 

 

Mycket kul och mystisk norsk serie där någon sorts portal mellan historien och nutiden plötsligt dyker upp vilket leder till att tusentals människor från två tidsåldrar (tidig medeltid/vikingatid samt 1800-tal) plötsligt ska leva sida vid sida med nutidsmänniskan. Känns som en allegori över samtidens flyktingströmmar och integrationspolitik men också en spännande pusseldeckare fylld av humor. Säsong 2 kommer

 

 

 

 

 

Jag har förstås också sett den senaste superhiten på Netflix. Koreansk serie som påminner en hel del om den klassiska japanska filmen Battle Royale, men det hela är både mer förfinat och raffinerat. Desperata människor med skulder får en chans att vinna massor av pengar i ett spel bestående av klassiska barnlekar, men det visar sig snart vara på liv och död. Snygga miljöer, duktiga aktörer, bra karaktärer men en del logiska luckor och den tappar en del mot slutet.