Avengers - Endgame
Fem år har gått sedan Thanos knäppte med fingrarna i Infinity War och då utrotade hälften av allt levande på jorden. Är det oåterkalleligt eller finns det ett sätt att ta tillbaka det förlorade? Ur spillrorna av det som en gång var Avengers växer ett litet hopp och ett litet hopp är det som krävs för att inleda den episka kampen...
Marvel binder ihop en era av filmer som inleddes med IronMan 2008 i ett mäktigt och värdigt avslut. Filmen är tre timmar lång, men det känns aldrig segt trots att det också är ovanligt stillsamt långa stunder. Filmen har liksom fyra delar. Först en sorglig och stillsam timma där alla superhjältar visar en sårbarhet och allt känns ganska tungt. Timman avslutas med att hoppet väcks. Sedan följer den spännande, hoppfulla och mycket underhållande timman som bygger upp inför det kraftfulla episka slutet som pågår i ca 45 minuter. Sista kvarten ägnas åt att binda ihop och hylla. Det är tydligt att det är slut nu. Snart slutar även Star Wars-sagan och innan dess Game of Thrones. Det blir tomt framöver
Fansen får allt. Det är många syftningar och kopplingar till gamla filmer. Alla karaktärer får synas på något sätt och nostalgitrippen är total. Det är tydligt att man nu avslutar denna era och att ett flertal av karaktärerna inte återvänder till vita duken i denna form.
Precis som i Infinity War är jag imponerad av hur man får ihop helheten och mixen av så många karaktärer och sinnesstämningar. Det är återigen mer melakoliskt och djupt än tidigare. Faktum är att vissa scener är enormt berörande, särskilt anslaget och den centrala mörka "point of no return"-scenen mitt i filmen. Infinty War slutade i ett mörker som lever kvar länge även i den här. Det är tydligt att det inte är så enkelt så att superhjältarna bara fixar biffen. De är mänskliga. De är trötta. De trevar och är osäkra på sin tro och sin styrka. För att besegra ondskan krävs uppoffringar. Alla kommer inte att överleva. Därför är humorn så befriande. Det är stundtals jätteroligt och på rätt ställen utan att störa. Det blir aldrig fånigt utan just roligt.
Man lyckas också hantera svårigheterna med tidsresor utan att det rasar ihop. Det är ändå filmens största svårighet för mig. Tidsresor är ologiska. De räddar sig mycket med alla syftningar på tillbaka tillbaka till framtiden etc
Avslutningsvis får vi förstås också det alla fans vill ha; en episk slutstrid ackompanjerad av Alan Sivestris kraftfulla symfonier.
I denna film får IronMan, Black Widow, Hawkeye, Captain America, Thor, Nebula, Hulk och Ant-Man störst utrymme. IronMan, Hawkeye, Black Widow och Captain America är liksom det gamla gänget och får stå för det sentimentala. Det är mycket tårdrypande kring dem och det berör verkligen. Robert Downey Jr och Scarlett Johansson är duktiga skådespelare som axlar sina roller fantastiskt bra. Thor, Rocket och Ant-Man är de som främst får stå för humorn och gör det jättebra. Thor har hanskats sämst med förlustkänslorna och det är underbart befriande att se honom i buskigt skägg och ölmage i ett nytt liv där kabel-TV:n är viktigare än hammre och blixtrar. Chris Hemsworth, Paul Rudd och Bradley Cooper gör sina roller med härlig timing. Brie Larson är också grymt bra, men Captain Marwel har vi inte riktigt lärt känna än på samma sätt som övriga och hennes överlägsna styrka är ett problem för alla manusförfattare. Det löses genom att hon oftast är iväg och räddar andra planeter.
Totalt sett är jag helnöjd! En mäktig o berörande bioupplevelse.
Kan också meddela alla att för första gången är det inga extra scener i och efter eftertexterna i en film i detta Marveluniversum.
Fantastiskt bra!
Klarar Bechdeltesten
4/5 (8/10) och plats 205 på den uppdaterade topplistan (skulle också räcka till en 6:e plats på listan över superhjältefilmer)
Om ni vill se alla Marvelfilmer och få ihop storylinen är det denna ordning som gäller:
Captain America - first avenger (sevärd inledning med intressant bakgrundshistoria)
IronMan (mycket bra, satte igång den nya vågen)
the incredible Hulk (går att skippa, inte så bra o andra skådespelare)
IronMan 2 (också bra, men ändå en viss nivåsänkning, viktig för helheten)
Thor (helt OK film. Thor blir bättre senare i storylinen, men den här är underhållande iaf)
Avengers (en mycket underhållande film. Ganska lättsam rakt igenom)
IronMan 3 (en av de svagare filmerna. Fyller väldigt lite funktion)
Thor - the dark world (ännu svagare. Inte bra)
Captain America - the return of the first avenger (helt OK. Här gick Marvel lite på tomgång)
Guardians of the galaxy (Fantastisk film. Här introduceras vi till en helt annan värld och en helt annan humor än tidigare)
Guardians of the galaxy vol 2 (inte lika bra story, men kanske ännu roligare)
Avengers - age of Ultron (ganska tråkig. Finns bra bitar om moral, men det fångar de bättre i senare filmer. Ett par starka karaktärer som Scarlet Witch introduceras)
Ant-Man (Skön underhållning. Ant-Man är mer av en antihjälte)
Captain America - Civil War (Första filmen som vågar vara riktigt mörk. Etiska dilemman. riktigt stark och bra)
Spiderman - homecoming (helt OK lättsam ny Spiderman)
Doctor Strange (mycket bra. Skön och rolig karaktär och ett djup när ytterligare dimensioner av universumet introduceras)
Black Panther (En av de mest hyllade filmerna. Ny spännande miljö och betydelsen av den första mörkhyade superhjälten kan inte underskattas. Kan ses efter Ragnarök också. De filmerna utspelar sig ungefär samtidigt)
Thor - Ragnarök (Den roligaste av alla Marwelfilmer. Helskön och annorlunda)
Avengers infinity War (Fortfarande den mäktigaste och mörkaste av alla filmerna. Thanos är den bästa antagonisten och hans dotter Gamora är en stark karaktär)
Ant-Man and the Wasp (Helt OK mellanfilm. Eventuelt passar den bättre före infinity war, men scenen i eftertexterna blir då väldigt avslöjande)
Captain Marvel (Mycket underhållande, vässpelad och subtilt feministisk skapelse. Utspelar sig till stora delar på 90-talet och skulle kunna ses efter first Avenger, men eftersom mycket avslöjas passar den nog ändå bäst här)
Avengers - Endgame (den mäktiga, sentimentala och värdiga avslutningen)