I ett spirande, men tufft, Los Angeles försöker en talangfull skådespelerska få sitt break. Samtidigt vill en passionerad jazzpianist uppfylla sina drömmar. Deras vägar korsas förstås och bitterljuv musik uppstår...

 

Bedårande Emma Stone och skönsjungande Ryan Gosling bjuder på magi i denna moderna och snygga musikalfilm. På många sätt är det enkelt och konventionellt, men Damien Chazelle lyckas krydda den till något mer. Han förklarade utmaningarna i musikvärlden  utmärkt i "Whiplash". Nu visar han att det fortfarande går att göra bra musikaler. Slutscenen är återigen genialisk och lyfter filmen till något mer än bara bra. Jag tycker också att musikalnumren är väl avvägda och att man skickligt väver in musik på andra sätt. Musikal är ett problematiskt forum. En del älskar det rakt igenom medan andra hatar det (precis som jazz, vilket är ett tema i filmen). Det blir lätt alldeles för käckt och det kan vara svårt att naturligt få till det faktum att folk plötsligt brister ut i sång. Här är det lysande. Det känns liksom alltid som att det sker i någons huvud och används ofta som en övergång eller en djupare förklaring. Viktiga replikskiften är alltid utan musik. Emma Stone imponerar verkligen och visar upp nya sidor av sig själv. Jag visste t.ex. inte att hon sjöng med en så len och fin stämma. Det allra största berömmet måste ändå gå till Justin Hurwitz, som skrivit musiken till både Whiplash och den här.  

 

Klarar Bechdeltesten 

 

4/5 (7/10) och plats 376