Oscarsnomineringarna har kommit och jag ligger sjukt efter. Det blir bara nominerade filmer framöver. Sedan känner jag att jag måste minska ner USA-dominansen här på sidan. Som tur är finns det en kategori som heter bästa utländska film också. "Arrival", som är det bästa jag sett på länge, kan ta storslam på galan och det är kul. Allra roligast är kanske dock att svenska "En man som heter Ove" fått två nomineringar. 

 

Redan nu har jag sett en av de filmer som är nominerade i kategorin bästa film:

 

 

 

I tre faser berättas historien om hur Chiron går från pojke till man. En mobbad yngling, som bor ensam hos sin knarkande mamma, hittar en trygghet och kanske sitt eget inre i mötet med manliga förebilder. Miljön är tuff för en osäker ung man som funderar på vem han är...

 

Mycket bra klippning. Snygg ljussättning och en berörande miljö, men det sista saknas i handlingen för att jag ska bli riktigt berörd hela vägen, även om det stundtals är jättefint. Jag tycker det hade behövts något mer omvälvande och starkt ögonblick mot slutet. Istället blir det ett stillsamt jaha. Ibland behövs det inte mer. Slutet är ändå talande, men jag tycker de kunde gjort mer av det.

 

Det är ett stundtals fint och ömkansvärt livsöde vi får följa, men förutom i en stark slagsmålsscen och vissa situationer med mamman tänder det aldrig till riktigt ordentligt för mig. 

 

Stark 3/5 (6/10)