Keep the faith

Little Boy
 
 
 
8-årige Pepper har två hjältar i sitt liv. Den ena är hans pappa och den andra är magikern Ben Eagle. Båda lär honom att om man tror är allting möjligt. När så Peppers far tvingas ut i andra världskriget sätts tron på prov. Den lilla pojken (så liten att han blir ständigt mobbad för det) får höra att en tro som ett senapskorn kan förflytta berg, så han köper några korn och får dessutom en "magisk" lista av den lokala prästen. Genom att beta av de goda gärningar som står på listan ska Peppers tro bli så stark att pappa kommer hem...
 
Filmen har ett högt snitt på imdb och får generellt positiva kommentarer på de filmsajter jag besöker, men av recensenter har den sågats rejält. Det beror nog på att detta är en ganska snäll, enkel och lättsam beskrivning av något tungt, men framförallt för att det är en så fin historia. Jag blir lite bedrövad över vårt cyniska samhälle där det inte riktigt finns rum för fina filmer längre. Kanske påverkar den senaste tidens politiska händelser eller det faktum att jag är en blödig småbarnsförälder, men jag storgrät flera gånger. Speciellt till en scen där protagonisten bokstavligen "gråter som ett barn"
 
Tonen är lättsam och det känns lite som musikal eller teater. Men filmen åt sig liksom in på mig och jag älskar upplägget med den lilla utsatta pojken som vägrar sluta tro medan större delen av vuxenvärlden vill dämpa honom. Till och med prästen är osäker på om han lurar pojken genom att ge honom hopp.
 
Peppers närmsta vän blir den ateistiska gamle japanen, som är den enda mer utsatta i byn, och även om det är lite kliché gillar jag mötet mellan den kloke gamle och den hoppfulla unge.
 
Är det OK att uppfylla en 8-åring med tanken på att hans tro kan rädda hans far? En mycket intressant fråga tycker jag. Mycket fint behandlad i denna kärleksfulla film som både lyfter fram det mäktiga och starka med hängiven tro och samtidigt vikten av ifrågasättande och realism. 
 
Stark 3/5 och plats 465 (6/10)
 
Defendor
 
 
 
Arthur är en ovanlig man. På nätterna svidar han nämligen om till folkets beskyddare; Defendor, en superhjälte helt utan superkrafter. Utrustad med spelkulor och getingar på burk ger han sig på vilket kriminellt element som helst...
 
En mycket annorlunda film, föregångare till Kick-Ass, som lanseras som en komedi men som mest är ett fint drama. Dramaturgin och karaktärerna är enkla, men protagonisten och filmens annorlunda grundstory lyfter verkligen det hela. 
 
Vad får man egentligen ta till om man vill bekämpa mörkrets krafter? Finns det plats för hjältar?
 
3/5 (5/10)



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

femhundra filmtips

de 500 bästa filmerna genom tiderna och lite till (tips: om du vill gå igenom listan klicka på kategorin "topplistan" och ta dig från början till slut eller "den uppdaterade topplistan" för en aktuell lista)

RSS 2.0