Whiplash
En ung lovande trummis får chansen att spela i den främsta jazzorkestern bland unga musiker i New York. Det är en stor möjlighet, men innebär samtidigt att han får möta demondirigenten Fletcher...
I egenskap av batterist, och med viss erfarenhet av musikbranschen, fångas jag direkt av historien om Andrew som vill bli världstrummis. I jazzvärlden är de extremt tufft att ta sig fram och det är välkänt att många av de stora var väldigt hårda och otrevliga mot sina musiker. Andrew stöter på en duktig, musikälskande lärare men tillika sadist och det är riktigt irriterande att följa utvecklingen. Filmen är på många sätt ganska klassisk och påminner om det mesta som behandlar tuffa branscher med elaka lärare, men storbandsvinkeln är ny och skådespelarnas intensitet så fantastisk att detta ändå blir en svag fyra för mig. Musiken är ju också exceptionellt bra och ljudbilden mäktig, vilket fullkomligt exploderar i slutscenen. Riktigt bra!
Plats 323