En smitta har dödat en stor del av mänskligheten, de som inte dog i smittan dog i det kaos av strider och kriminalitet som uppstod. Endast ett fåtal överlevare återstår och de kämpar för att bygga upp världen igen. I Los Angeles, där allting började med forskning kring Alzheimers, finns både en grupp överlevare och en växande koloni av intelligenta människoapor, vilka också är en frukt av den forskning som ledde fram till smittan. Kan de båda grupperna leva i fred eller är hatet och fruktan för de andra för stor på båda sidor?

 

Det här är så otroligt snyggt gjort, en klassisk historia med genomsyrande dualitet. Vi har två kulturer. Vi har protagonister och antagonister på båda sidor. Vi har en kraftkälla som leder till konflikt. Vi har möten och utbyte av kultur. Vi har minnen. Vi har vänskapsband. Vi har förräderi. Vi har det mesta!

 

Framförallt är det motion capture-animeringarna som är magiska. Det ser så otroligt äkta ut. Aporna har verkligen en personlighet och jag tycker hela historien fungerar. Det är klassiskt, klichéaktigt och det saknar kanske den politiska sprängkraft som fanns i originalet från 1968. Det saknar också de överraskningseffekter som fanns i tidigare alster. Å andra sidan tycker jag att man har byggt upp en mycket bättre grund till sympatier och förståelse för apsidan. Det leder å andra sidan till en lägre allegorieffekt. Aporna är apor här, inte människor som i 68-filmatiseringen.

 

Mycket bra är det! Ingen topplacering på listan men dock plats 421. 

 

Nedan antagonisten Koba