De mörka krafterna börjar väckas till liv i Dol Goldur och det glada sällskapet av dvärgar och en Hobbit börjar också visa mörka sidor av sig själva. Gandalf är orolig och spänningen tätnar. Ja, andra filmen i trilogin om Bilbo är verkligen något helt annat än den första. Årets bästa film hittills :-)

 

Självklart är det inte optimalt att göra tre långa filmer på en tunn bok och man måste ta sig många friheter. Det blir någon actionscen för mycket och en del som inte passar, men att hela Tolkienkänslan skulle vara borta (vilket påstås av vissa) är jag absolut inte med på. Jag tycker det är gjort med stor känsla och de nya karaktärerna är underbara. Jag gillar att se en Legolas som inte är så vis än och fylld av blodtörst och jag gillade tanken på att föra in en kvinnlig karaktär i Tauriel. (Tyvärr är väl Tauriel en något blek karaktär som mest är till för att kära ner sig i männen.)  Jag gillar hur mörkret sprider sig genom den här filmen och hur karaktärerna inte alls är så självklart goda i den här historien.  Framförallt är det otroligt snyggt. Alla miljöer är fantastiska.  Sedan var det svårt att ta Persbrandt på allvar och mycket roligt att Peter Jackson dök upp på samma ställe som i the fellowship.

 

 

Jag tröttnar nog aldrig på att kasta mig in i Tolkienvärlden och denna gång uppskattade jag verkligen 3D-djupet. Allra snyggast var Sjöstaden och förstås Smaug himself!